Jag och Sofie sitter här hos mig och övar fransk grammatik. Anledningen att vi sitter här och har suttit här sen vi kom hem från lektionen idag vid 1 är att vi har franskatest imorn i skolan. Vi böjer verb så det glöder om fingrarna. Det här är nog höjden av språknörighet. Vi sitter och försöker överlista och på så vis vinna över verbens olika konjunktioner. Franska verb är inte nådiga, vissa är inte av denna värld. De är krångliga, oregelbundna och ologiska. Accenter hit och dit. Men tillfredställelsen när man har lärt sig ett verb är stor. När man äntligen behärskar det känns det som om man liksom besegrat det. Då växer man allt lite på längden.