Under gårdagen hade vi möten med två svenska parlamentariker (mepar). Det första var ett frukostmöte i EPs members bar med Olle Schmidt (fp). Det var intressant. Det andra var en lunch med Marit Paulsen (fp) i mep-restaurangen. Marit är 71 år och är verkligen en järndam som vet vad hon vill och visar vart skåpet ska stå. Flera gånger under samtalet vände hon sig till Niklas (min chef), tittade på honom,skakade på huvudet och sa "Nej Niklas nu har du inte förstått mig rätt. Hur ska jag förklara för att ni ska förstå? Jag tar det om från början igen." Hon är den som gjort bäst intryck av samtliga mepar vi träffat än. Hon blev något av en idol. Om jag hade en idolvägg skulle hon definitivt suttit på den :)

När vi satt där i restaurangen såg jag även parlamentets talman, polacken Jerzey Buzek. På entréplan av parlamentet hade de satt upp bilder till minne av de omkomna i den polska flygkraschen i Smolensk förra fredagen. Helt ofattbart att en så stor del av deras politiska elit rycktes ifrån dom så hastigt. Den här veckan har de även en utställning om Katynmassakern under andra världskriget. Det är ett land vars folk har lidit mycket.

På kvällen var jag på invigningen av Skånes European Office. Det var hög nivå på tillställningen, inte mindre än tre ambassadörer och två parlamentariker var där. Konstigt nog så var det inte en enda av de som faktiskt ska arbeta på kontoret som var med på invigningen. De har inte ens tillsatt någon chef än. Hur kan man inviga ett kontor utan vare sig chef eller anställda? Vi var ganska många där, vinet var gott och stämningen god men hur värdelöst var det inte som invigning när man inte fick träffa folket? Det var ju därför man kom. Jag tror inte att det var ett särskillt smart drag av Region Skåne att göra så. Det var mindre snyggt tyckte många.

Idag hade vi lunch med Cecilia Malmströms kabinetts chef Maria Åsenius och två kabinettsmedlemmar, Karolina Kottowa och Soren Schonberg. Det var trevligt och lärorikt. Cecilia Malmström är inrikes kommissionär vilket många ser som om det bara handlar om flyktingpolitik och brottbekämpning. Men faktum är att trygghet och stabilitet, vilket är just vad de arbetar för, är en nödvändighet för ökad handel, särskillt med USA efter 9/11 då tullar och säkerhetskontroller förstärkts, vilket är en hörnsten för ekonomisk tillväxt. Vi pratade en del om Lissabonfördraget och parlamentets nyvunna makt. De upplever att parlamentet inte tar det ansvar som också följer den makt de fick. Att SWIFT-avtalet röstades ner såg de som en ren styrkedemonstration och de befarar nu att Koreaavtalet och Acta-avtalet går samma framtid till mötes.